”Trons autentiska röst skänker oss alltid integritet, rättvisa, medkänsla och fred!” sade Benedictus XVI under vespern i Amman

(09.05.09) Den sista etappen på dagen var en vesper enligt melkitisk rit, som är en form av byzantinsk liturgi, tillsammans med seminarister och lokala katolska ordnar i den Grekisk-melkitiska katolska kyrkan S.Giorgio i Amman. Efter vespern höll påven ett tal där han bl a beskrev hur "Kyrkan själv är ett pilgrimsfolk och att den därmed, genom århundraden har präglats av avgörande historiska händelser och rådande kulturella epoker. Tyvärr har några av dessa inkluderat teologiska tvister eller perioder av förtryck. Andra däremot, har varit epoker av försoning – som på ett fantastiskt sätt har stärk Kyrkans gemenskap - och kulturella höjdpunkter, tack vare bidragen från österns Kristna. Särskilda kyrkor inom den universella Kyrkan intygar dynamiken i hennes jordiska pilgrimsfärd och vittnar inför alla troende rikedomen av hennes andliga, liturgiska och kyrkliga traditioner. Dessa skatter pekar på Guds universella godhet och sin vilja, sett genom historien, att dra till sig alla i hans gudomliga liv."

Sedan sade att påven att: ”Er närvaro i samhället är ett fantastiskt tecken på det hopp som definierar oss kristna”. Och vidare, ”detta hopp når långt bortom gränserna för våra egna kristna samfund. Ofta upptäcker vi att familjer av andra religioner, med vilka ni arbetar och utbyter välgörenhet, har förnimmelser och bekymmer som överskrider religiösa och kulturella gränser. Detta är särskilt anmärkningsvärt med hänsyn till de förhoppningar och förväntningar som föräldrar har för sina barn”.

”Vilken förälder eller person av god vilja bekymrar sig inte över genomslagskraften av den globaliserade världens negativa influenser, inklusive underhållningsbranschens destruktiva impulser som så grymt utnyttjar oskulden och känsligheten hos de utsatta och unga? Men med ögonen fästa på Kristus, som är ljuset som skingrar allt det onda, som återställer den förlorade oskuldfullheten och som får den jordiska stoltheten att ödmjuka sig, kommer ni att upprätthålla en storslagen vision av hopp för alla dem som ni möter och tjänar”.

”Låt mig avsluta, sade påven, med några särskilda ord av uppmuntran till de närvarande som förbereder sig inför prästerskapet och ordenslivet. Ledsagade av den uppståndne Herrens ljus, brinnande i Hans hopp, och försedda med Hans sanning och kärlek, kommer ert vittne att ge rikliga välsignelser till dem som ni möter på er vandring. Det samma gäller för alla unga kristna i Jordanien: var inte rädda för att ge era egna kloka, genomtänkta och respektfulla bidrag till Kungadömets offentliga liv. Trons autentiska röst skänker oss alltid integritet, rättvisa, medkänsla och fred!”