Benedictus XVI på berget Nebo:"Under vår jordiska pilgrimsfärd fortsätter vi Herrens uppdrag, och vittnar om kärleken och om Guds nåd".

(09.05.09) Påven började dagen med att bege sig 25 km sydväst om huvudstaden Amman, till berget Nebo, dit Moses ledde upp sitt folk för att blicka ut över det Utlovade Landet. I basilikan som är uppkallad i Moses ära, underströk påven återigen att hans resa är en pilgrimsresa, för att understryka att påvens ord - och gester, som talar starkare än ord - under dessa dagar ska tolkas ur trons synvinkel, snarare än ur social politiska synvinkel, vilket är naturligare under ett statsbesök.

”Det är bra att jag börjar min pilgrimsfärd på detta berg", sa påven, "där Moses begrundade den frälsningsplan som Gud hade förberett för Hans Folk. Minnet av Moses, här på Berget Nebo, uppmanar oss att lyfta våra blickar, och med tacksamhet omfamna Guds underbara verk, inte endast de gångna, utan med tro och hopp även det som Han har i beredskap för oss och världen. Liksom Moses, är även vi kallade till den dagliga flykten, från synd och från slaveri till liv och frihet, på ett orubbligt löfte som styr vår väg".

"Moses såg ut över det Utlovade Landet, i slutet av sin jordiska pilgrimsfärd. Hans exempel påminner oss om att även vi är en del av den tidlösa pilgrimsfär som Gud Folk gör under historiens gång. I profeternas, apostlarnas och helgonens fotspår är vi kallade att fortsätta Herrens uppdrag, för att vittna om kärlekens evangelium, och om Guds universella nåd", sa påven.

Påven avslutade sina ord i Moses basilika med att understryka att den antika traditionen att vallfärda till heliga platser, påminner oss om dem oupplösliga band som förenar Kyrkan med det judiska folket. ”Må vårt möte idag inspirera oss att genom förnyad kärlek till de Heliga Skrifterna, att komma över alla de hinder som ligger i vägen för försoningen mellan kristna och judar, och i ömsesidig respekt samarbeta i fredens tjänst, den fred som Guds Ord manar oss till!”, sa påven och avslutade sin stund på denna heliga plats med att be fader Vår med de närvarqande.