"Låt oss växa i vår kärlek till Gud, och i vår ömsesidiga broderliga kärlek till varandra". Benedictus XVI har landat i Jordanien

(08.05.09) Klockan 14.30 lokal tid landade påven Benedictus XVI i Jordanien, på Ammans flygplats Queen Alia. Landets kung Abdullah II och drottning Raina, patriarker, biskopar och en grupp troende tog emot honom under en välkomsceremoni. Påven tillbringar tre dagar i Jordanien innan hans pilgrimsresa fortsätter till Israel och Palestina.

Under välkomsceremonin på flygplatsen uttryckte påven sin glädje över att komma till det ”Hashemitiska konungariket Jordanien, ett land rikt på historia; många antika civilisationers vagga och djupt genomsyrat av religiös betydelse för både judar, kristna och muslimer”.

Men påven kommer inte som politiker vilket han understryker i talets första rader. ”Jag kommer till Jordanien som pilgrim - för att vörda de platser som har spelat en avgörande roll i den bibliska historien. Moses ledde sitt folk till berget Nebo, för att få en blick över det land som skulle bli deras hem. I Betania bortom Jordanien predikade Johannes döparen om Jesus, och döpte honom i floden Jordan som även ger detta land sitt namn”, sa påven och nämnde så de två av de platser som han ska besöka under de kommande dagarna.

Påven uttryckte vidare sin tacksamhet över Jordaniens respekt för religionsfriheten. ”Religionsfrihet är säkerligen en av de grundläggande mänskliga rättigheterna”, sa påven, ”och det är min innerliga förhoppning och bön att respekten för de oförytterliga rättigheterna och att varje mans och varje kvinnas värdighet alltmer ska hävdas och försvaras, inte bara i Mellanöstern, utan i hela världen”.

Påven talar vidare om den interreligiösa aspekten av hans resa när han säger att besöket i Jordanien ger honom möjligheten att uttrycka min djupa respekt för det muslimska samfundet och den ledande roll som spelas av kungen att främja förståelsen för de dygder som Islam förkunnar.

Benedict XVI nämner publicering, för några år sedan av det interreligiösa Amman budskapet - och dess betydelse i främjandet av en allians mellan västerländska civilisationer och de muslimska. ”Nu när det har gått ett par år ser vi att det lett till goda resultat, som motsäger de motsatta prognoserna som anser att våld och konflikt är oundvikligt”, sa påven. Jordanien är sen en tid tillbaka det land i Mellanöstern som är i Frontlinjen vad gäller att främja freden i Mellanöstern och i världen, genom att uppmuntra den interreligiösa dialogen, stödja initiativen till lösningar på Israel- Palestina konflikten, ta emot flyktingar från det gränsande Irak, och bromsa extremismen.

”Jag kan inte undgå detta tillfälle att minnas den tidigare kung Husseins avantgardistiska ansträngningar för att främja freden, sa påven och tillade att det är passande att den moské i vilken han på lördagen ska möta muslimska ledare, diplomater och Universitetsrektorer, bär kung Husseins namn. Må hans engagemang fortsätta att bära frukt och främja en hällbar fred och en sann rättvisa för dem som lever i Mellanöstern.

Påven avslutade sitt tal med att påminna om kärleksbudskapets centrala roll i de respektive religiösa traditionerna, något som förenade religiösa ledare under ett forum i Rom under den gångna hösten. ”Jag hoppas att denna resa ska främja relationerna mellan muslimer och kristna, och hjälpa oss att växa i kärlek till den Allsmäktige och Barmhärtige Gud, liksom i vår ömsesidiga broderliga kärlek till varandra.”

Om man ska se påvens pilgrimsresa ur pastoral synvinkel kan man dela upp den i fyra pelare. I Jordanien berör påvens budskap kyrkan, i Betlehem - livet, i Jerusalem - freden och i Nazareth - familjen. Resans logo är ”Tu es Petrus” – Du är Petrus. Och det är uppenbart när man har hört de lokala biskoparnas patriarker och biskopar, skilda från varandra av olika antika riter inom den katolska kyrkan, att för dem är det Petrus som kommer – Kristi Efterföljare – och detta besök har de ivrigt väntat på sedan han blev vald till påven.

Förutom att vara ett territorium av stor betydelse för de tre monoteistiska religionerna, gästas det Heliga Landet, av en mängd olika kulturer, språk och etniska folkgrupper som pràglar kulturen. Om vi endast ser till de olika katolska kyrkorna i det heliga landet är de uppdelade i 7 olika stift. Det latinska patriarkatet av Jerusalem, det grekisk melkitiska stiftet av Antiokia, det maronitiska stiftet av Antiokia, det syrisk katolska stiftet av Antiokia, det kaldeiska stiftet av Babylon, och det armeniska stiftet av Cilicien. Ledare ur dessa stift utgör det som kallas den Ordinarie församlingen i det heliga landet – en slags generalförsamling. Dessa stift är inte knutna till landgränser utan sträcker sig över både Israel, Palestina och Jordanien.

Även fader Pierbattista Pizzaballa är med i denna generalförsamling. Han ansvarar över för Franciskanerna i det heliga landet. Enda sedan i början på 1200- talet har nämligen Franciskanorden varit de kristna platsernas särskilda förvaltare och beskyddare i Österlandet, ett uppdrag som grundar sig på den Helige Franciskus profetiska exempel på dialog, i hans möte med sultanen Melek el-Kamel. Franciskanernas uppdrag att förvalta de heliga platserna omfattar förutom Palestina, Jordanien och Israel, även Syrien, Libanon Egypten, och öarna Cypern och Rodhos.

Katolikerna i Jordanien utgör endast strax under 2 % av befolkningen som är 5 miljoner 700 000. De flesta är grekisk-melkitiska katoliker, cirka 40 000. Det finns 4 biskopar i landet. 30 000 elever studerar vid de 120 katolska skolorna, och förutom skolor finner vi katolska sjukhus och olika typer av rådgivnings och rehabiliterings centra.