Långfredagens Via Crucis samlade tiotusentals troende framför Colosseum

(11.04.09) Gårdagens Via Crucis hade samlat tiotusentals troende framför
Colosseum. Under påskens fullmåne höll de ett fast grepp om bönboken i den ena handen och en röd papperslanterna i den andra. Den högtidliga Via Crucis är en av de viktigaste gudstjänsterna under påskens Triduum, som fulländas i kristendomens heligaste högtid, Jesu uppståndelse.

Den tyskfödda påven, som fyller 82 nästa vecka, bar en Karmosinröd, hermelinkantad käp mot den svala nattluften. Och knästående under ett vitt kapell på en antik terrass mitt emot Colosseum, knäppte han sina händer i bön och böjde sitt huvud i eftertanke.

Under årets Via Crucis, lyssnade påven på meditationer skrivna av den indiska ärkebiskopen Thomas Menamparampil. Temat för de fjorton korsvägsstationerna var ett av hopp i påfrestande tider. "När oturen drabbar oss, blir vi modlösa. När vi blir offer för en katastrof, skakas vårt självförtroende och vår tro sätts på prov. Men allt är inte förlorat, skrev ärkebiskopen”.

Ärkebiskopen som inte själv var närvarande vid Colosseum sade att hans personliga reflektioner var skrivna under mycket svåra omständigheter i Indien under ett intensivt evangelisationsarbete. ”Under dessa svåra tider, sade han, försökte han låta sig ledas av hoppet inför mänsklighetens plågor, som idag ser människor lida av sjukdomar, svält och elände.”

Trots att meditationerna var färdigskrivna före jordbävningskatastrofen, fick de en särskild betydelse för Italien, ett land som kämpar med sin svåraste jordbävning på tre decennier. "Tragedier får oss att begrunda, skrev ärkebiskop Menamparampil. En tsunami talar om för oss att livet är allvarligt. Hiroshima och Nagasaki förblir pilgrimsplatser. När döden kryper intill oss, närmar sig en annan värld. Då lämnar vi våra illusioner och får ett grepp om en djupare verklighet."