"Vår tro är ofta ljummen och byråkratiserad" sa Benedictus XVI vid onsdagens audiens
(11.03.09) Till dagens audiens hade det samlats över 20 000 personer på Petersplatsen
i vacker vårsol. Många skolgrupper hade kommit, lyckliga över att få byta ut skolbänken
mot några dagar i Rom och glada över att få se och höra Påven.
Påven talade
idag om den Helige Bonifatius och med det kom han även in på den kära frågan om Europas
kristna rötter. Han jämförde även vår tro med Bonifatius starka tro och benämnde
vår som ”ljummen och byråkratiserad”. Vi måste lära oss av Bonifatius, sa Påven,
att förnya den och ge den som en dyrbar gåva till dagens människor.
Men vi
ska höra Påvens ord till de engelsktalande deltagarna. I serien om de tidiga kristna
författarna från Öst och väst handlade det alltså idag om den Helige Bonifatius,
tyskarnas apostel. Han var född i England och döpt till namnet Winfrid, han blev
munk och prästvigdes. Trots en lovande framtid som vetenskapsman kände han starkt
kallelsen att predika evangeliet för de icke kristna på kontinenten. Efter vissa
hinder i början kom han till Rom och gjordes av Påven Gregorius II ansvarig för evangeliseringen
av de tyska folken. Han tog namnet Bonifatius och han arbetade outtröttligt för att
sprida tron och den kristna moralen, han grundade biskopssäten och kloster över hela
norra Europa och bidrog i inte litet mått till att utbreda den kristna kulturen.
Han krönte sitt vittnesmål med martyrdöden och begravdes i det stora klostret i Fulda.
Den helige Bonifatius fortsätter att inspirera oss genom sitt exempel på missionsiver,
en fulltständig trohet till Guds ord och till integriteten i den kristna tron,
genom sin starka känsla av gemenskap med Påvestolen och sina ansträngningar att
befrämja det fruktbara mötet mellan den tyska kulturen och det romersk-kristna arvet.
Påven kom idag även med en varm appell efter de tragiska händelserna på Nordirland: Jag
har med djup smärta tagit del i nyheten om mordet på två engelska soldater och på
en polisman på Nordirland. Medan jag försäkrar om min andliga närvaro till offrens
och till de sårades familjer, uttrycker jag mitt fasta fördömande för sådana skrämmande
terroristaktioner, som utom att de vanhelgar det mänskliga livet, även utsätter
den pågående politiska processen på Nordirland för allvarlig fara. Man riskerar även
att släcka de många förhoppningarna om fred som väckts i området och över hela världen.
Jag ber till Herren om att ingen åter må låta sig lockas av våldets hemska frestelse
utan att var och en mångdubblar ansträngningarna att genom tålmodig dialog fortsätta
att bygga upp ett fredligt och rättvist samhälle i försoning.
En appell
för livet kom även från en sjuk man som idag till Påven överlämnade ett brev där han
just skrev om sin vilja att leva trots att han är allvarligt sjuk i ”locked-in syndromet”.
Han kan inte röra sig, inte tala men ändå vill han att man ska få veta hur mycket
livet kan betyda även för en så svårt sjuk människa. Denna appell kommer just i en
period då man i Italien har en livlig debatt på gång om en lag om ett biologiskt
testamente .