Folk köar vid katedralen i Seoul för ett sista farväl till kardinalen Kim

(17.02.09)
Sedan tidigt i morse står hundratusentals människor, katoliker och icke, i kö för att ge en sista hälsning till kardinalen Kim som ligger på lit de parade i Seouls katedral. Det är mödrar med barn, politiker, medlemmar av olika religioner, äldre personer och studenter, som trotsar den koreanska vinterns iskyla för ett sista farväl till denne man som kallas ”fosterlandets fader”. Och medan kön flyter långsamt fram, hålls det Mässor varje timma i katedralens krypta. De fortsätter hela dagen till midnatt i fyra dagar tills den högtidliga begravningen som äger rum den 20 februari på förmiddagen.

Kardinalen Kim avled på måndag eftermiddag och omedelbart därefter utfördes en operation på kroppen för att ta ut hans ögon, enligt hans uttryckliga önskan. Just för 20 år sedan, i samband med den internationella eukaristiska kongressen i Seoul, hade kardinalen, bland katolikerna, inlett en rörelse för donationen av organ till förmån för andras hälsa, såsom efterliknelse av Kristi kärlek. En liknande handling hade man dittills inte varit med om i den konfucianska kulturen. Vid det tillfället undertecknade kardinalen Kim sitt testamente om donationen av sina ögon. Och han upprepade detta erbjudande för läkaren under sin vistelse på det katolska sjukhuset ”Sankta Maria”, där han avled.

I ett telegram erinrar den nuvarande ärkebiskopen i Seoul, kardinalen Cheong Jin-sul, att kardinal Kim var de koreanska katolikernas andlige ledare, men att han även gav ett viktigt bidrag till politikens utveckling i Sydkorea.

Landets president Lee, som är protestant, säger att kardinalens död är en stor förlust för nationen och han uppskattar den symboliska rollen som kardinalen har haft för demokratin och arbetarnas rättigheter i Korea.

Den tidigare presidenten Kim, som är katolik, säger att kardinalen aldrig var rädd för att omsätta sin tro i handling under diktaturperioden på 70- och 80-talen. Jag är tursam som har fått ledning och hjälp från honom. Presidenten Kim, politiker och aktivist för demokratin, var i fängelse flera gånger under militärdiktaturen och han minns kardinalen Kim såsom en man som offrade sitt liv för demokratin i Korea och för att hjälpa dem som lider och lever i fattigdom”.

Kardinal Kims motto var ”för er och för alla. Med ”er” menade han katolikerna och ”alla” gällde hela folket, inklusive bröderna i Norr. Han hade alltid, det säger alla, en förkärlek för de fattiga, de lidande och de sista i samhället. Under militärdiktaturerna engagerade han sig modigt och försiktigt för den sociala rättvisan och försvarade arbetarna. Och samtidigt kritiserade han ofta i sina predikningar Park Chung-hees och Chung Doo-hwans regeringar, som undertryckte studentaktivisterna och fackföreningarna. År 1987 hade han gömt tiotals studentaktivister i katedralen Myenongdong. Till myndigheterna som kom för att arrestera honom sa han: ”För att ta mig måste ni först stiga över min, mina prästers och nunnornas döda kropp”.

Under de två sista decenniernas demokrati privilegierade han de fattiga, de lidande och de handikappade. Trots att han var apostolisk administrator för stiftet i Pyongyang kunde han aldrig sätta sin fot i Nordkorea på grund av den sorgligt kända ateistiska regimen. Men han engagerade sig alltid grundligt för invånarna där - framförallt genom att sprida försoningens anda och nödvändigheten av religionsfrihet. År 1995 grundade han en interkoreansk religiös organisation i hoppet om att förföljelsen i Norr en dag skall upphöra och de två nationerna kunna återförenas.

En universitetsprofessor i Seoul säger att med sitt vittnesbörd och sina pastorala aktion öppnade kardinalen Kim den katolska Kyrkans dörrar för folket utan åtskillnad och han engagerade sig för att bygga en ny värld.

Inte endast de koreanska katolikerna utan alla koreaner betraktar kardinalen Kim såsom en andlig ledare, som har förändrat samhället. Han betraktas inte såsom en religiös ledare utan såsom en ledare för hela folket i Korea. Få timmar efter hans död sände KBS-teven ett 50 minuter långt program om has liv.

Hans sista ord var: ”älska, älska alltid och förlåt. Tack”.