Benedictus XVI önskar att se smärtsamma delningar helade
(27.01.09) I lördags blev
exkommuniceringen av Prästbrödraskapet S:t Pius X:s 4 biskopar upphävd och efter dessa
dagars mediala uppmärksamhet är det viktigt att klargöra att detta, och biskop Richard
Williamssons personliga uttalanden om förintelsen, inte står i samband med varandra.
Detta underströk även Vatikanens presstalesman fader Frederico Lombardi vid en presskonferens
på lördagen.
Att den katolska kyrkan inte är vare sig rasistisk eller antisemitisk
är naturligtvis inget nytt, men vi ska ändå belysa några av de skeden under påven
Benedictus XVI pontifikat som visar på hans ställning i frågan.
Redan
från den första början av Benedictus XVI:s tid som påve uttryckte han sin önskan att
föra dialog med den judiska världen. Hans tankar går helt i linje med det Andra Vatikankonciliets
skrift ”Nostra Aetate” från 1965, som han kallar ”en milsten”, om kyrkans relation
till judendomen. I detta dokument fördömer kyrkan ”hatet, förföljelserna och alla
tecken på antisemitism som det judiska folket har fått utstå, oberoende från vem och
när”. Detta berör dock inte bara det judiska folket utan vidare läser vi att ”varje
form av diskriminering mellan människorna eller varje form av förföljelse på grund
av ras, färg, social grupp eller religion, är emot Kristi vilja”.
När
han år 2006 reste till Polen, och under den resan gjorde ett besök vid koncentrationslägret
Auschwitz, började sitt tal med att säga: ”Det är nästan omöjligt att ta till orden
på denna grymhetens plats, som hopar brott mot Gud och brott mot människan så till
den grad att det inte har jämförelse i historien.
Vid samma tillfälle säger
Benedictus XVI: ”Detta är en minnesplats, det är Shoa. Det förflutna är aldrig endast
förflutet – det finns här för oss för att visa oss vilken väg att välja och vilken
att utesluta”.
Man kan även se till de tal som han höll när han besökte
synagogan i Köln (2005) och i Auschwitz (2006), som hör till de främsta mötena med
den judiska världen under hans pontifikat. Men naturligtvis är de inte de enda, och
vi minns även 2 möten i USA, i april förra året, och i slutet av året mötet med den
judiska delegationen i Paris.
Vid det senaste tillfället var hans ord:
”I vår upprörda värld, så ofta märkt av fattigdom, våld och utnyttjande, måste vi
se dialogen mellan kulturer och religioner, som en helig plikt för de som är engagerade
att bygga upp en värld värdig människan.
Att den Heliga Stolen värderar
de 15 år gamla bilaterala relationerna med den Israeliska staten är även detta väl
känt. "De heliga städerna Rom och Jerusalem, är viktiga källor av visdom och tro för
västerlandet, och banden mellan Israel och den Heliga Stolen går utöver den juridiska
dimensionen av våra relationer", sa påven då den nye israeliske ambassadören lämnade
fram sina kreditivbrev i maj 2008.
Vad gäller Prästbrödraskapet S:t Pius
X, så har även de tagit avstånd från Biskop Williamssons uttalanden i Svt’s program
Uppdrag Granskning. Det gjorde de redan i ett brev till SVT innan programmet gick
i sändning i förra veckan, där Prästbrödraskapets generalsuperior biskop Bernard Fellay
klargjorde tydligt att detta inte var Prästbrödraskapets officiella ståndpunkt.
Vatikanens
dagstidning skrev i sin ledare dagen efter det att exkommuniceringen blev upphävd,
att detta är en ”barmhärtighetens gest” avsedd att uppmuntra Sankt Pius X:s prästbrödraskap
så att de rättar sig efter Andra Vatikankonciliet, som ”ett halvt sekel efter sin
förkunnelse ännu är levande i kyrkan”.
Ledaren som bar rubriken ”Andra Vatikankonciliet
och påvens fredsgest”, vill förklara, på dagen då 50-årsminnet av det Andra Vatikankonciliet
infaller, att om man uppfattar konciliet som ett brott betyder det att man isolerar
det från traditionen. Konciliet bör ses som en reform som öppnar horisonten mot framtiden.
Vi läser i ledaren skriven av tidningens redaktör Giovanni Maria Vian, att
”Detta är en gest som Johannes XXIII och hans efterföljare skulle ha tyckt om. Den
är ett erbjudande från fredspåven Benediktus XVI, som vill offentliggöra det just
på den dagen, då det Andra Vatikankonciliet utlystes. Därigenom vill han visa sin
tydliga önskan att snart få se den smärtsamma delningen helad.