Patriarken av Konstantinopel, Bartolomeo I, talade inför Europaparlamentet
(03.10.2008) Häromdagen höll
den ekumeniske patriarken av Konstantinopel, Bartolomeo I, ett tal inför Europaparlamentets
plenarförsamling, som hade samlats i Bryssel. Patriarken framhöll speciellt betydelsen
av den interkulturella dialogen, men han talade även om miljön och de mänskliga rättigheterna.
Dialogen är i första hand nödvändig, för den är inneboende i människans natur, sa
patriarken. Utan en interkulturell dialog så de blir de inre olikheterna i den mänskliga
familjen till objektiviseringar av den andre och leder till våldet, konflikten, förföljelsen.
Men, när våra olikheter för oss till att mötas och när detta möte grundar sig på dialogen,
då råder det förståelse och ömsesidig uppskattning - t.o.m. kärlek.
Under
de sista 50 åren har vår människofamilj upplevt ansenliga teknologiska utvecklingar,
som var otänkbara för våra förfäder, sa patriarken. Och många har trott att detta
slag av framsteg skulle ha bidragit till att minska delningarna i världen. Men trots
alla fördelar med utvecklingen upplever vi fortfarande universella problem såsom hunger,
törst, krig, förföljelse, orättvisa, lidande, intolerans, fanatism och fördomar.
I denna situation som tycks ohejdbar kan man inte underskatta betydelsen av “det europeiska
projektet”. Det handlar om ett av de viktigaste utmärkande dragen för Europaunionen,
som har lyckats främja en ömsesidig, fredlig och produktiv samexistens mellan stater,
som för knappt 70 år sedan befann sig i en grym konflikt, som skulle ha kunnat förstöra
Europas kulturarv för alltid.
Här i denna, parlamentsförsamlingens, stora
sal anstränger ni er för att göra relationerna möjliga mellan staterna och mellan
politiska verkligheter som skall tillåta försoningen människor emellan. Ni har följaktligen
erkänt betydelsen av den interkulturella dialogen, särskilt i ett ögonblick av Europas
historia, då det sker förändringar i varje land och varje område av samhället. Stora
vågor av konflikter och den ekonomiska säkerheten har gjort att folk i hela världen
har lämnat sina hemländer.
Av nödvändighet befinner sig, således, människor
av olika kulturella, etniska, religiösa och nationella ursprung nära intill varandra.
I en del fall är de nykomna människorna uteslutna från en bred social kontext. Och
i andra fall isolerar de sig från det dominerande samhället, sa patriarken.
Bartolomeo I sade sig också var för Turkiets fulla anslutning till EU. Och när han
ägnade sitt tal åt relationerna mellan Turkiet och Europaunionen fick han stora applåder
av de europeiska parlamentarikerna. Patriarken talade om nödvändigheten av dialogen
mellan religioner och kulturer för att skapa ett samhälle av fred.
Bartolomeo
I uppehöll sig sedan en lång stund vid miljöproblemen och beskrev initiativen som
den ortodoxa nu har i denna fråga. ”Det ekumeniska patriarkatet engagerar sig sedan
decennier i miljöfrågan och fäster uppmärksamheten på världens ekologiska katastrofer”,
sa patriarken. ”Endast om vi förstår att varje ekosystem tillhör ekosfären som bebos
av varje levande varelse, kan vi inse vårt ömsesidiga beroende.
Och utanför
det officiella talet återgick patriarken sedan till att tala om Turkiet, som han beskrev
såsom ett land som utgör en bro mellan Europa och Asien, Mellan Orienten och Västerlandet,
mellan kristendomen och Islam. Det är ett konfessionslöst land, som dock, inte alltid
lyckas respektera detta utmärkande drag. Dessutom existerar det, fortfarande idag,
många problem att lösas för en full demokrati, bland vilka respekten för minoriteternas
mänskliga rättigheter.
”Turkiet är ett land som tillhör den stora europeiska
familjen”, sa Bartolomeo I. ”Detta intresserar oss såsom medborgare, men även såsom
religiös minoritet.” Patriarken hävdade rätten till full respekt för kultfriheten,
återlämnandet av de egendomar som fråntagits den ortodoxa kyrkan av den turkiska regeringen
och invånarnas jämlikhet.
Och på frågan om patriarken anser att Turkiets
förberedelser för inträde i EU skall kunna bidra till landets modernisering, svarade
han: “Jag är övertygad om detta. Jag tror också att det faktum att vara ett land
med stor islamisk majoritet inte borde utgöra ett problem, för Europaunionen framställer
sig såsom en enhet som respekterar den kulturella och religiösa olikheten”.