Honduras biskopar på Ad Limina besök.

Under denna vecka är Honduras biskopar på Ad Limina besök i Rom och vi ska i samband med detta titta närmare på detta Centralamerikanska land.
I en intervju med landets ärkebiskop och president i biskopskonferensen, kardinal Maradiaga, talar han om vilka som är de mest akuta utmaningarna som kyrkan i Honduras står inför. Han säger att den växande fattigdomen och familjernas utsatthet är främsta prioritet för kyrkan idag. Det finns dock även många positiva och hoppfulla tecken för kyrkan i Honduras. Sen det senaste Ad Liminabesöket för 7 år sedan har ett nytt stift har tillkommit, fem nya biskopar har tillträtt och under den senaste tiden har antalet prästkallelser stigit nämnvärt. Idag har Honduras 180 seminarister, och 400 präster. För 30 år sedan fanns endast 100 präster i Honduras.
I Aparecida förra året framkom behovet av att kyrkans sociala doktrin når alla områden mycket tydligt, även till de politiska och statliga områdena. När man når maktpositionerna verkar det som om man glömmer bort det allmänna goda, fortsätter kardinal Maradiaga. Det är viktigt att inse att en god utveckling bygger på solidaritet och social rättvisa. Utan dessa två är det svårt för fred att råda i landets samhälle. En anledning till den ökade brottsligheten i Honduras är att fattigdomen driver folket till att lockas av snabba pengar, som man kan få i narkotikahandeln.
Avslutningsvis säger kardinal Maradiaga att en kyrka som inte är missionär har ingen framtid och till ny mission inspirerade oss Aparecidadokumentet mycket. I Honduras har vi under det senaste året engagerat oss att samla ungdomar från skolor och universitet och uppmanat dem att hjälpa till i fattiga utsatta kvarter. Vi har även familjegrupper som är verksamma i olika delar av landets lidande områden. Några av våra präster arbetar även i andra länder i hoppet om att även vi ska kunna bidra i missionen utanför vårt lands gränser. Sedan början av året har vi med entusiasm och glädje förberett oss inför detta Ad Limina besök som även infaller med invigningen av det Paulinska året.
Honduras är det största land i Centralamerika och namnet, som kommer från det spanska ordet hondo och som betyder djup, beskriver landets natur, som karaktäriseras av djupa floddalar som genomskär landets kullar och upp till 3000 m höga berg. Klimatet är tropiskt med liten temperaturskillnad mellan årstiderna. Det regnar mycket och landet drabbas ofta av stormar och översvämningar.
Ungefär 8 miljoner människor bor i Honduras, på en yta som är ¼ av Sveriges. Majoriteten av befolkningen är spansktalande mestiser, d v s människor av blandat spanskt och indianskt ursprung. Dessutom finns det ett blandfolk av karibindianer och svarta som kallas garífuna. Efter kolonialismen har ursprungsbefolkningen tagit till sig de spanska sederna.
Honduras är ett av de fattigaste länderna i Latinamerika. En stor del av befolkningen lever under fattigdomsstrecket och många i extrem fattigdom. Landet är starkt beroende av utländskt bistånd och dras med en enorm utlandsskuld. Den katolska kyrkan i landet är mycket verksam i bekämpandet av den växande fattigdomen och har under senare decennier bland annat krävt att jordlösa lantarbetare ska få mark. Under 90-talet har privatiseringar och nedskärningar i den offentliga sektorn lett till hög arbetslöshet och växande sociala klyftor.
Det område som idag är Honduras beboddes tidigt av en rad olika indianfolk, bland annat mayaindianerna som hade sin högkultur mellan år 600 och 800 e Kr. Columbus steg iland på den honduranska kusten 1502. Landet koloniserades av Spanien och inlemmades 1570 i den grupp spanska kolonier som styrdes från Guatemala. De centralamerikanska provinserna förklarade sig självständiga från Spanien 1821 och bildade en lös federation.
1838 blev Honduras en självständig republik. Honduras ekonomi var då outvecklad och byggde under 1800-talet främst på silverbrytning och boskapsskötsel. Situationen förändrades vid sekelskiftet då amerikanska fruktbolag fick ta över enorma landområden i Honduras i utbyte mot att de byggde järnvägar. Dessa bolag fick allt större inflytande i landet. 1907 utbröt krig mellan Honduras och Nicaragua, där oppositionella honduraner fått en fristad. Under detta krig satte USA för första gången i land trupper i Honduras för att bevaka amerikanska ekonomiska intressen i landet.
I början av 1980-talet blev Honduras en språngbräda för USA:s strävan att bekämpa socialismen i Centralamerika. USA stödde högergerillan contras som försökte störta den vänsterinriktade regeringen i Nicaragua. Amerikanska militärbaser och flygfält upprättades i Honduras. Militären, har haft ett stort inflytande på honduransk politik. Under den liberale presidenten Carlos Roberto Reina (1994-1998) tvingades emellertid militären till politisk reträtt. Försvarsanslagen minskades kraftigt och den allmänna värnplikten avskaffades.
Situationen avseende de mänskliga rättigheterna inger fortsatt oro och många är de problem som den katolska kyrkan i landet konfronteras med. Våldssituationen i landet är extrem och genererar en mordstatistik som är en av de allra högsta i Latinamerika. Tillgången på vapen är stor. Det finns starka kopplingar mellan den narkotikarelaterade organiserade brottsligheten och kriminella ungdomsgäng, maras, och det är detta som genererat våldsvågen.
Även om den nya regeringen som tillträdde i januari 2006 har övergett den hårdföra politik för brottsbekämpning som kännetecknat landet de senaste åren, har ännu inga direkta förändringar skett i praktiken - våldsdåd och mord fortsätter att öka.
Statens möjligheter att garantera de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna begränsas av låga skatter, korruption och ekonomisk kris. 64 procent av befolkningen lever i fattigdom. Spridningen av aids fortsätter att inge oro. Honduras är det land i Centralamerika med högst antal HIV smittade.
Över 80 % av befolkningen är katoliker. I Honduras finns det idag 12 biskopar i landets biskopskonferens som grundades 1929. Dessa är uppdelade på ärkestiftet Tegucicalpa, och 7 stift. Fram till 1916 hade kyrkan i Honduras hört till Mexico och Guatemala. 1983 besökte Johannes Paulus II Honduras.