"Var alltid unga!" - Benedictus XVI under sitt besök i Genua och Savona
(19.05.08) Benedictus XVI är väl hemkommen efter sin resa till Savona och Genova under
helgen. Det dåliga vädret hindrade inte Liguriens troende att varmt och hjärtligt
välkomna sin påve. Programmet var intensivt och sedan påven landade i Savona på lördagseftermiddagen,
hann han fira två stora mässor, besöka två sanktuarier uppkallade efter Jungfru Maria,
ett barnsjukhus, ett prästseminarium samt att tala vid ett ungdomsmöte.
Söndagen
började med besöket på barnsjukhuset Gaslini i Genova. Mötet med 3000 föräldrar, sjukvårdspersonal
och patienter var gripande. Gaslini är ett av de mest framstående barnsjukhus i hela
Medelhavsområdet för sin vård av de allvarligt sjuka barn. Innan påven uttryckte sina
ord av uppmuntran och stöd till de prövade patienterna och deras familjer fick han
möjlighet att omfamna några av barnen, även ett par spädbarn. Ivriga och nyfikna barn
fyllde korridorerna när påven gick genom sjukhuset, och till Vatikanradions utsände
sa de att det inte bara var oväntat att få möta påven, men att han hade kommit till
dem var det mest otroliga, och inte dem till honom.
Barnsjukhuset grundades
1931 av Gaslini i minnet av sin dotter som dog 12 år gammal, och hans önskan var att
det skulle vara stadens ärkebiskop som är sjukhusets högste ansvarige, och att det
skulle ha Evangeliet värden som bas.
Var vissa om att Gud aldrig överger
oss, sa påven på sjukhuset. Om ni stannar med honom kommer ni aldrig förlora er frid,
inte ens i de allra svåraste stunderna. Vårt enda pålitliga hopp är Gud, som med Kristus
slår upp mörkrets portar mot framtiden. Jesus säger ständigt till oss – min hand stödjer
dig. Var du än faller, faller du i mina armar. Glöm aldrig bort att er påve älskar
er, sa Benedictus XVI till barnen när han lämnade sjukhuset för att fortsätta till
nästa etapp och på torget Piazza Mateotti stod entusiastiska ungdomar och väntade
i hällregnet, något som påven tackade dem för. Regnet förföljer mig i dessa dagar,
sa påven, låt oss ta emot det som en välsignelse för jorden, och som tecken på den
Helige Anden förnyelse av våra själars torra jord.
Var alltid unga, detta
var påvens inbjudan till ungdomarna, när han underströk att den sanna ungdomen inte
är en frågan om ålder eller effektivitet, det är inte heller en fråga om att följa
modet och välja uppseendeväckande förebilder och lögner; att vara ung är att vara
god och generös. Tyvärr finns det ungdomar som är gamla inombords, sa påven, även
om alla materiella behov är uppfyllda. Det som fattas dem är det viktigaste som verkligen
fyller själen med liv. Sedan finns det dem som maskerar sig som ungdomar även om den
yttre ungdomens tid är förbi. Men varför är då ungdomen så attraktiv, frågade
sig påven. Varför vill man vara ung? Jo, förklarar han vidare, för ungdomen har framtiden
framför sig, allting är framtid, tid till hopp. Därför är det viktigt att välja de
äkta löftena, som öppnar för en framtid utan slut, och utan hot, även om det betyder
att man måste göra uppoffringar.
Då upphör framtiden att vara tom och
hotfull, och man slutar att försöka stoppa tiden i rädslan att bli gammal. För många
är framtiden en oro, kommer jag få jobb, kommer jag ha någonstans att bo, vilken framtid
har jag, möter jag kärleken? I den ovissheten riskerar de att vilja konsumera livets
skönhet genast, och lampans olja tar slut innan livet har börjat.
Den
som väljer Gud har även i sin ålderdom en framtid utan slut och utan hot. Hur håller
vi oss då unga? Jo, sa påven, det är Jesus som är grunden för evig ungdom. Han är
vännen som aldrig sviker. Ungdomarna bar tröjor som var tryckta dagen i ära, på vilka
det stod ”upplös er framför Kristus” och påven kommenterade detta:
Gör
som det står på era tröjor, bara Jesus kan upplösa era tvivel, och skingra er oro
och fylla er väntan. Ni måste följa honom på nära hand, möta honom i bönen och i de
behövande, leva sakramenten, meditera evangelierna enskilt och i hela kyrkans gemenskap.
Det är bara om vi känner Kristus som vi kan vittna om honom. Vi kan nå bortom likgiltigheten
som ibland kan tyckas oövervinnelig. Det kan verka som om inte Gud behövs, men alla
som inte låter Gud ha en plats i sitt liv saknar något på djupet. Det förstår man
först efteråt.
Påven uppmanade ungdomarna att gå ut på gatorna och till
de mest utsatta kvarteren, och säga att Kristus är världens hopp. Som en fader gav
påven dem uppmaningar på vägen. ”Var ödmjuka men inte skygga. Var enade, men inte
slutna. Var enkla men inte naiva. Var betänksamma, men inte komplicerade. För dialog,
men behåll er identitet. Stanna i Kyrkan, ni behöver den och kyrkan behöver er.
Vi
ses i Syden sa påven vid slutet av sitt möte med ungdomarna innan han tillsammans
med dem läste dagens Angelus. Efter Angelusbönen uppmärksammade påven den diplomatiska
konferens som pågår i Dublin på Irland, angående klusterbomber, i hoppet om att kunna
göra en internationell överenskommelse angående dessa förskräckliga vapen.
Jag
vädjar att ni, genom deltagarnas ansvarfullhet, ska skapa ett starkt och effektivt
internationellt kontrollredskap, eftersom det är nödvändigt att rätta till gångna
fel, och undvika att de återupprepar sig.