Albaniens biskopar är på deras ”ad Limina” besök i Rom från den 19 till den 24 maj

(19.05.2008) Albaniens biskopar är på deras ”ad Limina” besök i Rom från den 19 till den 24 maj, ledda av mons. Rrok K. Mirdita, ärkebiskop av Tiranë-Durrës och president för den albanesiska biskopskonferensen. Under ett "ad Limina" besök vallfärdar man till apostlarna Petrus och Paulus gravar i Rom samt överlämnar en rapport om stiftens framsteg under de senaste fem åren till den Heliga Fadern. Albanien har en lång och rik Kristen historia, bl a kom Heliga Moder Teresa av Calcutta från Albanien.

Nuvarande albaner är släktingar till ett folk som kallades Illyrer, ett folkslag som funnits i området sedan bronsåldern. Albanien utgjorde senare under en lång tid en provins i det Romerska riket. Sankt Paulus vandrade igenom Albanien när han var på väg till Rom och Kristendomen blev till slut statsreligion i landet år 373 tillsammans med hela det Romerska imperiet. När det Romerska riket delades i två delar år 395 kom landet under den bysantinska delen, det östromerska riket.


År 1190 lyckades albanerna befria sig från det bysantinska väldet och strävan fanns att upprätta en albansk nation men så småningom erövrades det av Osmanska riket, 1479. Kampanjer iscensattes för att islamisera den kristna befolkningen, bl a genom att beskatta dem hårt. Turkiet behöll sedan kontrollen över Albanien ända fram till 1912, då man bekräftade landets självständighet. Landet ockuperades dock återigen under 1938 av det fasictiska Italien och låg under Italiens övermakt genom andra världskriget.


En lärare vid namn Enver Hoxha vägrade att gå med i fascistpartiet efter Italiens invasion 1939 och öppnade istället en tobaksaffär. Tobaksaffären blev under kriget ett högkvarter för det nybildade kommunistpartiet, Albanska Arbetets Parti, med Hoxha som ledare. Från Albaniens befrielse 1944 till sin död 1985, innehöll Hoxha den ledande ställningen inom staten och partiet. Han ställde sig kritisk till den byråkratisering som inleddes i Sovjetunionen och även kineserna stämplades som småborgerliga klassförrädare. Hoxha deklarerade att Albanien skulle bygga kommunism själva och oberoende.

Enligt deras partiprogram gjorde Albanska Arbetets Parti tappra försök att utrota både analfabetism och religion samt att elektrifiera landet. Kommunistregeringen förbjöd all religionsutövning i Albanien år 1967 och gjorde att landet självutnämnde sig till världens första ateistiska stat. Kyrkor och moskéer togs ur bruk och byggdes om bl a till varuhus och sporthallar.

Numera råder det religionsfrihet i Albanien. Religionsförbudet upphävdes 1990. Många kyrkor och moskéer har återuppbyggts och återöppnats och en växande skara av människor utövar sin tro. Uppskattningsvis utgör muslimer 65 procent av befolkningen, ortodoxa albaner 20 procent och katoliker 15 procent. Religionerna har haft och fortsätter att ha mycket goda relationer. 1993 besökte Johannes Paul II Albanien och sade att landet var ett exempel för världen på fredlig och konstruktiv samexistens mellan religioner.


Mons. Rrok K. Mirdita, president för den albanesiska biskopskonferensen, sade nyligen i en intervju med vatikanradion att: ”En av Kyrkans största uppgifter i Albanien är att få ungdomar att älska sitt land. Alltför många lockas ut från vårt land av materialismens evangelium, för att där möta tomma löften från en oäkta utopi. De måste återigen få uppleva det verkliga hoppet. Vår kyrka är en fest, människans fest. Genom att uttrycka Jesus, utrycker vi varje människans värde”.