Friheten är alltid ny. Benedictus XVI:s tacktal i Vita Huset.
(16.04.2008) Här följer delar av Benedictus XVI:s tacktal till president Bush under
välkomsceremonin i det Vita Huset.
”Herr President, Tack för era kära välkomstord
å det amerikanska folkets vägnar. Jag uppskattar djupt er inbjudan till detta underbara
land. Min resa sammanträffar med en viktig tid för den Amerikanska Kyrkan: firandet
av tvåhundraårsdagen då landets första stift – Baltimore – blev erkänt som ärkestift
och etablerandet av biskopssätena i New York, Boston, Philadelphia och Louisville.
Men jag är glad att få vara hela Amerikas gäst. Jag kommer som en vän, en som predikar
evangeliet och en med stor respekt för detta väldiga pluralistiska samhälle. Amerikas
katoliker har gett, och fortsätter att ge, utomordentliga bidrag till nationens liv.
När jag nu begynner mitt besök, litar jag på att det skall bli en källa av förnyelse
och hopp för Kyrkan i USA, och förstärka det katolska beslutet att bidra allt mer
ansvarsfullt till nationens liv, för vilket de är så stolta medborgare.
Från
republikens gryning har Amerikas frihetssträvan följt övertygelsen om att principerna
som styr det politiska och sociala livet är intimt förenade med en moralisk ordning
grundad på Gud Skaparen. Författarna till nationens grundläggande dokument bygger
på denna övertygelse när de förkunnar “den självklara sanningen” i att alla människor
är likvärdigt skapade och utrustade med rättigheter som grundar sig i naturlagen och
naturens Gud. Amerikas historia visar svårigheterna, striderna samt den intellektuella
och moraliska styrkan som krävdes för att forma ett samhälle trogen dessa ädla principer.
I denna process, som smidde nationens själ, var den religiösa tron en ständig och
drivande kraft, till exempel i striden mot slaveri och i rörelsen för medborgerliga
rättigheter. In i vår egen tid, särskilt i krissituationer, fortsätter det amerikanska
folket att hitta styrka i detta fädernearv av gemensamma ideal under sin strävan.
Under de kommande dagarna ser jag inte bara fram emot att möta Amerikas
katoliker men även andra kristna församlingar, liksom representanter för flera religiösa
traditioner närvarande i detta land. Historiskt har inte bara katoliker, utan samtliga
troende funnit friheten att vörda Gud i Amerika, i överensstämmelse med deras samveten,
och samtidigt vara komponenter i ett samhälle där varje individ och grupp kan göra
dess röst hörd. Medan nationen konfronteras med de allt mer komplexa politiska och
etiska frågorna i vår tid, är jag trosviss om att det amerikanska folket kommer att
i deras religiösa tro hitta en säker insiktskälla, och inspiration att bedriva en
förnuftig, ansvarsfull och respektfull dialog, i strävan att bygga ett mer humant
och fritt samhälle.
Frihet är inte endast en gåva, utan även en kallelse
till personligt ansvar. Den amerikanska befolkningen känner till detta – nästan varje
stad i detta land har ett minnesmonument som hedrar de som offrade sina liv för att
försvara friheten, både hemma och utomlands. Frihetens upprätthållande kräver att
man odlar dygd, självdisciplin, uppoffring för det allmänna goda och en ansvarskänsla
emot mindre lyckligt lottade. Det kräver även modet att engagera sig i det medborgerliga
livet och att ta med den personliga övertygelsen och sina egna värden i den offentliga
debatten. I ett ord, friheten är alltid ny. Varje generation måste vinna friheten
för det goda. Få har förstått detta på ett mer klarsynt sätt än påven Johannes Paulus
II. När han reflekterade över frihetens andliga seger över diktaturens Östeuropa,
påminde han oss om hur historien visar om och om igen, att: ”i en värld utan sanning,
förlorar friheten sin grund”, och en demokrati utan värden kan förlora dess själ (Centesimus
Annus, 46). Dessa profetiska ord liknar President Washington’s övertygelse, som han
uttryckte i sitt avskedsstal; religion och moral utgör grunden i politisk framgång.
Kyrkan, för sin del, önskar bidra till byggandet av en värld allt mer
värdig den mänskliga personen, skapad i Guds avbild (Gen 1:26-27). Hon är övertygad
att tro skänker nytt ljus på alla ting, och att evangeliet visar varje mans och kvinnas
ädla kallelse och den sublima mening (Gaudium et Spes, 10). Tron ger oss även styrkan
att besvara vår kallelse och vårt hoppet som inspirerar oss till att arbeta mot ett
alltmer rättvist och broderligt samhälle. Även unionens fäder förstod att demokratin
kan bara blomstra, när de politiska ledare och folket är vägledda av sanningen och
den visdom dom de moraliska principerna stödjer.
Under över ett århundrade
har U.S.A. spelat en viktig roll i det världssamfundet. På fredag, har jag äran att
tala inför FN:s generalförsamling där jag hoppas kunna uppmuntra ansträngningarna
att göra denna institution till en alltmer effektiv röst för världens folks legitima
ambitioner. Under 60-årsfirandet av den universella deklarationen för mänskliga rättigheter
är den globala solidariteten lika angelägen nu som förr. Amerika har traditionellt
visat sig generös i bemötandet av våra omedelbara mänskliga nödvändigheter, och med
att erbjuda bistånd och katastrofhjälp. Jag är övertygad att detta intresse för den
mänskliga familjen kommer att fortsätta finna tålmodigt uttryck i den internationella
diplomatin med att lösa konflikter och främja framsteg. På detta sätt kommer framtidens
generationer kunna leva i en värld dör sanning, frihet och rättvisa kan blomstra.
Herr President, kära vänner: medan jag börjar mitt besök i U.S.A., uttrycker
jag än en gång min tacksamhet, min glädje i att vara bland er, och mina innerliga
böner att vår allsmäktiga Gud skall bestyrka denna nation och dess folk i rättvisans,
välståndet och fredens vägar. God bless America!