Påven talade om författaren Boethius som står som symbol för orättvist fängslade människor under alla tider och på alla breddgrader...

(12.03.2008) Med våren kommer nu allt större grupper av pilgrimer och turister till Rom och Vatikanen . Audienshallen räcker inte längre till utan man måste dela upp grupperna och placera delar av dem i Peterskyrkan. Därför börjar Påven alltid med en hälsning där och fortsätter sedan till Audienshallen. Grupperna i Peterskyrkan bestod idag till stor del av studenter men där fanns även några körer från Friuli –Venezia Julia som ligger uppe i alperna, klädda i sina vackra nationaldräkter och som sjöng för Påven och för de församlade.

Påven tackade dem och riktade sedan några ord till de studerande ungdomarna. ”Skolan utsätts idag för stora utmaningar, sa han, den är inte bara en lärdomsplats utan där får ni även fördjupa värdefulla kulturella , sociala, etiska och religiösa budskap. Och de som undervisar kan inte undvika att känna den moraliska aspekten i varje mänskligt vetande , människan lär sig för att kunna agera och handlandet är frukten av hennes kunskaper. I dagens samhälle med dess snabba och djupa förändringar måste ni ungdomar , som vill följa Kristus, tänka på att alltid förnya er andliga bildning och försöka att alltmer förstå trons innehåll. Då kan ni stå beredda att utan tvekan ge svar till den som frågar om varför ni ansluter er till Herren. Med dessa löften ber jag för er om Andens rika gåvor och jag hoppas att ni förbereder er väl för det kommande påskfirandet.”

Inne i Audienshallen talade Påven om två kristna författare från italienska halvön från perioden efter det västromerska rikets fall, Boethius och Cassiodorus. Båda var synnerligen angelägna om att bevara arvet efter den grekiska och romerska kulturen som vidarebefordrats genom generationer av troende kristna innan den gotiska kulturen dominerade i Italien under denna tid. Boethius var född i Rom 480 , tog aktiv del i stadens officiella liv och blev senator medan han fortsatte sina filosofiska och religiösa studier vid sidan av sina officiella plikter. Men han blev orättvist fängslad och avrättad under kung Theoderiks regering och han skrev sina största filosofiska verk i fängelset. Medan han reflekterade över sin orättvisa situation drog han slutsatsen att sann lycka ligger i det fortsatta hoppet om Gud, trots alla motgångar. Olyckorna hjälper oss att skilja mellan rätta vänner och falska och det finns knappast en större tröst än den av en sann vänskap.

Hans samtida, Cassiodorus, ägnade sin mesta tid och sin energi åt att ge liv åt den monastiska rörelsen . Han trodde att munkarna var de som bäst var lämpade att bevara och ta hand om den klassiska , kristna kulturen. Vi gör rätt i att tänka på hans råd till dem sa Påven: Meditera dag och natt över Herrens lag och fäst alltid blickpunkten på Kristus!”
Genom att berätta om Boethius tragiska öde passade Påven även på att tala om de människor som idag drabbas av orättvisa domar för ideella, politiska eller religiösa övertygelser och av dessa skäl under fångenskapen utsätts för tortyr . Boethius står idag som en symbol för ett enormt stort antal fångar, orättvist fängslade under alla tider och på alla breddgrader. Vi har här en port till meditation över mysteriet om den korsfäste på Golgata.

Påven gjorde idag även en riktigt lång hälsning på latin , som var speciellt ägnad våra svenska latinstudenter från katedralskolan i Skara, staden som benämnts vaggan för den kristna medeltiden i Norra Europa. De var 27 med lärarna inberäknade och Johannes Hjerten som gruppens ledare.

Med orden på latin återvände Påven till kyrkans ofta officiella språk före andra Vatikankonciliet. Orden betyder ungefär:
”Jag vill på latin hälsa det avlägsna Sverige och jag uppmuntrar gärna alla dem som här i Rom uppskattar den romerska antiken både den kristna och antiken i sig själv. Må deras andliga arv växa rikt .

Påvens hälsning på engelska löd så här: Jag är glad över att kunna välkoma de engelsktalande pilgrimerna och besökarna här idag med grupper från England, Irland, Japan , Australien , Skandinavien och Nordamerika.

Efter audiensen fick en grupp representanter och interner från ett italienskt fängelse hälsa på påven. De gav honom den gröna mössa som fångarna använder och Påven satte genast på sig den med ett varmt leende och till allas förnöjelse.