Ännu en appell för freden i det Heliga Landet och för Irak, under Angelusbönen på fastans femte söndag.

(09.03.2008) Även denna söndag präglades påven Benedictus XVI Angelusbön på Petersplatsen av en stark appell, och liksom förra söndagen riktade den sig till det konfliktfyllda Heliga Landet och till Irak, där ärkebiskop Rahho fortfarande hålls fången. Vi ska lyssna till påvens vädjan:

Våld har återigen blodbestänkt det Heliga Landet de senaste dagarna, och detta våld livnär dödens och förödelsens spiral, som inte tycks ha en ände. Jag uppmanar er alla att be den Allsmäktige för fredens gåva i denna region, medan jag lägger alla oskyldiga offer i hans barmhärtiga händer, och uttrycker min solidaritet med deras familjemedlemmar och de sårade, sa påven.

Samtidigt vill jag även uppmana Palestinas och Israels regeringar till att fortsätta förhandla och bygga på den fredliga framtid som befolkningarna förtjänar. Till alla säger jag; lämna hatets och hämndens krokiga vägar, och vandra istället, med ansvar, dialogens och tillitens väg.

Och slutligen, sa påven, går min vädjan även till Irak, eftersom vi fortfarande oroar oss över Mons. Rahho's öde, och för alla de irakier som lider under blint och absurt våld. Detta går med säkerhet emot Guds vilja. Detta sa påven i sin appell under Angelusbönen igår, och nu ska vi följa hans reflektion över den femte fastesöndagens evangelium, där Jesus uppväcker Lasarus från döden.

Det är evangelisten Johannes som talar, och han understryker Jesu vänskap med Lasarus, Maria och Marta. ”Jesus var mycket fäst” vid dem. När budet når honom att Lasarus är död säger han till sina lärjungar att han ska gå och återuppväcka Lasarus. Här ger oss Jesus metaforen om Guds syn på döden; en sömn ur vilken man kan bli väckt. Jesus visar sin absoluta makt över döden.

Även vid andra tillfällen har Jesu närvaro lyft avlidna ur döden: ”Hon är inte död, hon sover” ( Mc 5,35-43). Detta resulterade i att de närvarande gjorde honom till åtlöje. Men, sa påven, sanningen är att det är just så: kroppens död är en sömn ur vilken Gud kan väcka den vilket ögonblick som helst.

Även om han är Herre över döden hindrade det inte Jesus från att vissa äkta medlidande med den smärta som separationen skapar. När han ser att Marta och Maria gråter, blir även Jesus djupt rörd, och börjar gråta. Jesus hjärta är ett gudomligt men mänskligt hjärta. I honom möts Gud och människan utan skiljas och utan oordning. Jesus är förkroppsligandet av kärlek, barmhärtighet, faderlig och moderlig omsorg, sa Benedictus XVI.

Slutligen säger Jesus att ” den som tror på mig ska leva om han än dör”. Och han lägger till frågan till Marta: Tror du detta? Detta är en fråga som Jesus ställer oss alla. Tror du detta? Visst är det en fråga som överskrider vår förmåga att förstå, men han ber oss att ge honom vår tillit.
Vi svarar som Marta: Ja Herre, även vi tror, trots vårt tvivel och vårt mörker. I dina ord finns det eviga livet, vi vill tro på dig, som ger oss hopp om livet efter livet, om ljus och frid.

Efter Angelusbönen påminde Benedictus XVI om det traditionella ungdomsmötet varje år, torsdagen före palmsöndagen. Detta är i år en förberedelse för det kommande världsungdomsmötet i Sydney. Kära ungdomar, ni är alla inbjudna till detta möte med Guds Barmhärtighet, sa påven, som väntar dem klockan 17.30 i Peterskyrkan på torsdag.