Christodoulos, ärkebiskopen av Aten och hela Grekland avled på måndag i en ålder av
69 år. Sedan Grekland förlorat Konstantinopel år 1453, är Atens patriark landets högsta
kyrkliga post. Han valdes till ärkebiskop i den grekisk-ortodoxa kyrkan 1998 och var
vid sin död andlig ledare för cirka 15 miljoner grekisk-ortodoxa i världen, varav
cirka 10 miljoner i Grekland. Han var en av de mest populära ärkebiskoparna i Greklands
historia och med anledning av hans dödsfall har Greklands regering utlyst en fyra
dagars lång landssorg och han ska ligga på lit de parade i Atens domkyrka fram till
begravningen på torsdag. Ärkebiskopen hade en framträdande roll i det grekiska
samhället. Han påverkade i hög grad den allmänna opinionen i Grekland. Christodoulos
försvarade den grekisk-ortodoxa kyrkans dominerande ställning i Grekland och stod
upp för de grekisk-ortodoxa prästernas rätt att tala för kristen tro i skolorna. Ärkebiskopen
tog strid när den grekiska regeringen ville förbjuda religiös registrering på medborgarnas
id-kort., en förändring som genomfördes trots ärkebiskopens protester. Han deltog
i den politiska debatten och betraktades som en av de starkaste krafterna i landet.
Han var en uttalat motståndare till globaliseringen, som han beskrev vara "ett brott
mot mänskligheten", samt kritisk till att de mänskliga rättigheterna ställdes över
Kyrkans kamp mot synden. Christodoulos var ekumen och den förste ärkebiskopen
som vänt sig utåt, mot andra kyrkor. Han öppnade en dialog med Romersk-katolska kyrkan,
under påve Johannes Paulus II, efter att de båda kyrkorna brutit med varandra vid
den stora schismen 1054. Det var under hans tid som en påve för första gången på 1291
år besökte det ortodoxa Grekland. Den heliga synoden har nu 20 dagar på sig att genomföra
valet av en efterträdare. I det valet har kyrkans 80 biskopar rösträtt.