Kyrkan talar alla språk och bemöter alla kulturer, sa påven under Pingstdagens Regina
Caelibön
Pingstdagen kom till Rom med ljus och värme, precis som man läser i den antika bönen
till den Helige Anden, "Kom, Guds egen andedräkt..........kom, du rena, varma fläkt.
Pilgrimerna på Petersplatsen var flera tusen och påven talade till dem om den Helige
Anden och om Kyrkans födelse, innan han bad årets sista Regina Caelibön. Påven
lade tonvikten under sitt Pingstbudskap, på det som karaktäriserar Kyrkan och på det
som utmärker den som just Kyrka. Med Pingstens liturgi får vi återuppleva Kyrkans
födelse, sa påven, och vi läser i Apostlagärningarna att femtio dagar efter påsk kom
den Helige Ande över Jesu följeslagare som var samlade och enade i bön, tillsammans
med Maria, Jesu moder, och med de tolv apostlarna. Kyrkan hade sin födelse med den
Helige Andens ankomst. I detta enastående ögonblick hittar vi beskrivet Kyrkans väsen,
och det som utmärker den. Påven fortsatte: Kyrkan är en liksom den församling
som var samlad i bön, och "enad". Man läser att "...de var ett hjärta och en själ".
Kyrkan är helig, inte på grund av sina egna meriter, men tack vare den Helige
Anden som ger den liv, och som styr dess blick mot Kristus, för att Kyrkan ska anpassa
sig efter honom och hans kärlek. Kyrkan är katolsk, för evangeliet är destinerat
till alla folk och det är därför som den Helige Anden, redan från första början, gör
så att Kyrkan talar alla språk. Kyrkan är apostolisk för dess grund byggdes
av apostlarna, och kyrkan bevarar troget sin lära genom den oavbrutna kedjan av efterträdande
biskopar. Förutom det är Kyrkan missionär. Sedan Pingstdagen har den Helige
Anden aldrig upphört att att sprida Kyrkan på världens alla vägar, till dess yttersta
gränser, och gör det till tidens slut. Och detta, sa påven, är något som vi kan vi
se genom alla epoker. Det är i Apostlagärningarna som vi läser om passagen från judendomen
till hedendomen, från Jerusalem till Rom. Rom betyder alltså alla folk, utöver Guds
första utvalda folk. Påven Bendiktus XVI påminde om att den första Pingsten var
då Jungfru Maria befann sig med de övriga apostlarna i bön. Även idag vänder vi oss
med tillit till hennes moderliga medling, så att den Helige Ande rikligt kommer ner
över Kyrkan i vår tid, och fyller alla troendes hjärtan med dess kärleks eld. Efter
den påvliga välsignelsen hälsade påven på olika språk till vallfärdare som kommit
till Rom från olika delar av världen. Som alltid följde långa applåder och rop som
svar till påvens ord, och önskan om en god söndag upplyst av den Helige Anden.