Benediktus XVI budskap på den XXII Världsungdomsdagen

På den XXII Världsungdomsdagen talar påven till världens unga om kärlek. Vi har gjort en sammanfattning av påvens budskap. Så här säger han.

Varje människa känner önskan att älska och att bli älskad. Ändå är det så svårt att älska, och många tvekar på att det är möjligt. Ska man ge upp efter besvikelser och brist på kärlek? Nej. Kärleken är möjlig och min önskan är att jag med mitt budskap ska kunna ge den nytt liv i er alla. Ni är framtiden och mänsklighetens hopp. Ni måste ha tillit till den äkta kärleken, den trogna och starka. Kärleken som sprider frid och glädje. Kärleken som knuter band mellan människor, och som låter dem känna frihet och ömsesidig respekt. Låt mig färdas med er mot upptäckten av den sanna kärleken. Jag har delat upp färden i tre etapper. Vid den första etappen frågar vi oss var kärleken har sin källa.

Den sanna kärleken har endast en källa. Det är Gud. Gud är kärlek. Det betyder inte bara att han älskar oss, men att han är kärleken själv. Vi talar inte om en energi eller en känsla. Treenigheten är mysteriet, där kärleken har sin källa. Den eviga kontinueliga kärleken mellan Fadern och sonen är den Helige Ande.

Vid den andra etappen frågar vi oss hur Gud-Kärleken visar sig för oss. Redan skapelsen är ett tecken på gudomlig kärlek, men den når sin fullkomlighet då Gud blir människa i Kristus. I Kristus lär vi känna kärleken i dess fullkomlighet. Evangeliet kom inte med nya ideer, men med Kristus som gav kött och blod till koncepten. Den gudomliga kärleken visar oss sin fullkomlighet på korset, där Kristus dör för oss, för att han älskar oss. Inget liv saknar mening efter det, ingen är värdelös. Vi är älskade personligen var och en av Kristus. Älskade med hans passionerade och trogna kärlek, som inte känner gränser.
Korset som i världens ögon kan ty sig vara galenskap, och en skandal i många troendes ögon, är istället Guds visdom. Det inser vi om vi låter det beröra oss i djupet av vårt väsen. Kristus river upp hatet i människornas hjärtan med rötterna. Kärleken är hans revolution.

Nu är vi framme vid den tredje etappen i vår reflektion. Vad ska vi göra med kärleken? På korset ropar Kristus ut sin törst. Han visar oss då sin törst på att älska och att bli älskad. Om vi inser djupet i det mysteriet kan vi uppnå insikten av det trängande behovet av att älska honom såsom han älskade oss. Att älska på hans vis innebär att älska alla utan urskillning.

Det finns tre områden i ert liv där ni speciellt är kallade att vittna om Guds kärlek. Det första är i kyrkan som är vår andliga familj. "Alla ska förstå att ni är mina lärjungar om ni visar varandra kärlek" läser vi i Johannesevangeliet (Joh. 13,35). Ge näring åt er entusiasm. Engagera er för er nästas bästa, och var trogna i era åtaganden. Dra er inte för att välja bort några av era nöjen, välj uppoffringar med gott humör.

Det andra området i vilket ni ska odla er kärlek och växa i den, är i förberedelserna inför er framtid. Frigör er från fördomarna om att kyrkan med sina budord vill vara ett hinder för kälekens glädje, och inte tillåter en kvinna och en man att njuta av den glädje, som de söker i sin ömsesidiga kärlek. Kärleken mellan man och kvinna är källan till den mänskliga familjen, och den kärleken grundar sig i urbilden på Guds skapelse. Tiden innan äktenskapet är en väntan och förberedelsernas tid. Då ska man leva i kyskhet, för att värna om kärleken och låta den mogna genom att vara uppmärksam och hänsynsfull mot den andra. Då övar man sig, och utvecklar behärskningen över sig själv, och respekten för den andra. Dessa två karakteriserar den sanna kärleken, som inte i första hand är interesserad av att tillfredställa sig själv och sin egen välfärd. Be tillsammans Gud, att skydda och låta er kärlek växa fri från egoism. Tveka inte om att säga ja till er kallelse. Äktenskaper är en kallelse i kyrkan. Samma mod önskar jag er unga kvinnor och män som känner er kallade till att bli kyrkans tjänare som präster, eller i ordenslivet. Var beredda att säga ja. Ert exempel gynnar alla de ungdomar som söker efter den sanna glädjen.

Det tredje området ni är kallade att vittna om Guds kärlek i, är i vardagslivets alla relationer. Jag talar då om i familjen, i skolan, på arbetsplatsen och under fritiden. Utveckla er kapacitet, inte för att kunna tävla och producera, men för att använda den som kärlekens vittnen. Använd inte era talanger för att uppnå en social position, utan snarare för att hjälpa andra att växa. Odla er tro i takt med er utbildning, så att ni kan bemöta era uppgifter på ett ansvarsfullt vis. Fördjupa er i kyrkans sociala doktrin och låt den inspirera och upplysa er i era val och handlingar i livet. Låt den Helige Ande vägleda er i ert bidrag till en civilisation byggd på kärlek.

Kärleken är det enda som kan förändra människans hjärta och förbättra relationen mellan män och kvinnor, mellan rika och fattiga, mellan kulturer och civilisationer. Låt kärleken vara er högsta önskan i livet. Kärleken som gör hela er existens till en glädjerik gåva till Gud och era medmänniskor, i Kristi efterföljelse. Han som med kärleken vann över hatet och döden.

Lär känna helgonen och försök leva som de. Moder Teresas svar på "Jag är törstig", var att hon hela sitt liv levde i önskan att släcka Kristus törst på kärlek. Inte med ord, men med konkreta handlingar. Hon när hon såg Kristus i de fattigastes ansikten ville hon släcka törsten.

Det är bara med Guds hjälp som vi kan uppnå kärleken. Eukaristin är kärlekens stora skola. Det är när man möter Jesus i eukaristin som man kan uppleva vidden i kärleken, som går utöver vårt medvetande.

"Mina barn, låt oss inte älska med tomma ord utan med handling och sanning." (1Joh 3,18) läser i Johannes första brev . Min önskan är att ni ska leva Världsungdomsdagen i era stift i den andan, i riktning mot nästa etapp som är i Sydney 2008 då temat taget ur Apostlagärningarna där vi läser: "Men ni ska få kraft när den Helige Ande kommer över er, och ni ska vittna om mig" (Apg 1,8)

Maria ,Guds och kyrkans moder hjälper er att sprida ropet som har förändrat världen. "Gud är kärlek" (1 Joh 4,8).