Inför President Putins besök i Vatikanen i går eftermiddag hade det spekulerats en
hel del, om presidenten skulle inbjuda Påven Benediktus XVI till Ryssland eller inte.
Men det blev inte någon inbjudan denna gång heller. Besöket ägde emellertid rum
med en hjärtlig atmosfär som visar det goda förhållande som existerar mellan Heliga
Stolen och Ryska federationen,samt den ömsesidiga viljan att vidareutveckla förbindelserna
även med kulturella initiativ. I besöket deltog Vatikanens statssekreterare ,
Kardinal Tarcisio Bertone, Vatikanens utrikesminister Dominique Mamberti, ryska
utrikesministern Sergei Lavrov och andra deltagare i President Putins delegation.
Man diskuterade även några bilaterala frågor av gemensamt intresse som berörde banden
mellan katolska kyrkan och ortodoxa kyrkan och man analyserade aktuella, internationella
problem, speciellt konflikten i Mellanöstern. Man glömde inte heller att diskutera
problemen som berör extremism och intolerans och som utgör allvarliga hot mot en rätt
samlevnad mellan länderna, varvid man underströk nödvändigheten av att bevara freden
och priviligiera fredliga förhandlingar i konflikterna. Bakom den kvistiga
frågan om när ett påvebesök i Ryssland kan bli aktuellt, döljer sig många olika skäl
till ett uppskov och vi ska se lite närmare på några av dem. President Putin
har träffat Påven Wojtyla två gånger, år 2000 och år 2003 och han förnyade dessa
gånger inte de inbjudningar som de förra ryska presidenterna Michail Gorbaciov och
Boris Eltsin hade kommit med. Att därför inbjuda Benedictus XVI nu skulle innebära
att han motsade sig själv. Här spelar sympatin för den ene eller andre påven ingen
roll. Ett annat skäl som vägde emot en inbjudan var att Putin just nu har
alltför många järn i elden för att öppna en ny front. Den långa vägen för att återuppnå
värdighet och inflytande för Ryssland går framåt, men under stora uppoffringar.
Förhållandet till USA har under senaste tiden blivit alltmer spänt och problemen
med Tjetjenien har fortsatt att bekymra presidenten. Vi kan bara märka hur rapporten
nyligen från Europarådets kommissarie för de mänskliga rättigheterna talade om tortyr
och misshandel av fångar , något som pekar mot större begränsning av de civila rättigheterna
i Ryssland och som kan öka Europas avstånd till ryska regeringen. Samtidigt
spelar Ryssland en inte liten roll på energins område.. Kriser som de som berörde
Ukarina och Vitryssland förra året står som politiska och ekonomiska hot mot Europa.
Men den inre stabiliteten är samtidigt viktig för Ryssland. Och för denna står ortodoxa
kyrkan både som en symbol och en säkerhet. Läget mellan katolska och ortodoxa
kyrkan har förändrats mycket på senaste tiden. När Benedictus XVI fortfarande var
kardinal Ratzinger var han en av ortodoxa kyrkan mycket uppskattad teolog och denna
uppskattning har fortsatt och övergått i ett förhållande till ortodoxa kyrkan utan
större konflikter och med kontakter som idag är mindre formella än tidigare. Men
ett Påvebesök i Ryssland skulle nog väcka alltför stort uppseende med de enorma
folkmassor som då skulle samlas. Vi bör minnas att en lag om religionsfrihet infördes
år 2000 , medan Putin var premiärminister. Den priviligierar de traditionella religionerna,
bland vilka man dock uteslutit katolska kyrkan. Putin står nästa år inför omval
och förmodligen ville han därför inte komplicera läget för sig med ett påvebesök.