Även bland helgonen finns det kontraster och oenighet, sa Benedictus XVI i onsdagens audiens

Vid onsdagens audiens tog Benedictus XVI upp några av de mest betydande följeslagarna till Paulus på hans missionsresor. De var Barnabas , Silas och Apollos. Barnabas var född på Cypern och var en av de första som antog evangeliet och han försvarade Paulus omvändelse inför församlingen i Jerusalem. Han följde även Paulus på hans första missionsresa, tog del i rådet i Jerusalem och senare , efter att han skiljts från Paulus, följde han den unge Johannes som även omnämns som Markus och som är den trolige författaren till Markusevangeliet, och predikade på Cypern.
Silas var en jude från Jerusalem och respekterad medlem i den första församlingen där, som fick i uppdrag att meddela de beslut som fattades vid rådet i Jerusalem till de kristna i Antiochia. Han var till stor hjälp för Paulus på hans andra missionsresa både i Makedonien och i Korint.
Apollos var trots sitt hedniska namn en trogen jude från Alexandria och känd som en övertygande predikare och lärare i församlingarna i Efesus och Korint.
"Om vi reflekterar över dessa tre stora medarbetare till aposteln Paulus, som ägnade sig åt Herren , kan även vi bli inspirerade till en djupare tro på Kristus och ännu generösare initiativ för att sprida evangeliet", sa Påven.
I den italienska versionen av sitt tal fick Påven en rungande applåd av de circa 8000 församlade i audienshallen, när han gjorde en kommentar om helgonen. "Även bland dem finns det kontraster och oenighet. De var människor som vi och det är en stor tröst för oss. De föll inte ner från himlen. Deras helighet ligger inte i att de aldrig gjort fel utan i deras kapacitet att omvända sig." För denna syn på den mänskliga bräckligheten som även gäller kyrkans män tog Påven sin inspiration ur förhållandet mellan Paulus och Barnabas där det ibland uppstod kontraster för att Barnabas sökte Paulus hjälp och samarbete inom missionsarbetet.