2006-06-05 17:57:33

350.000 på Petersplatsen med påven: "Pingsten är detta..."


Hundratusentals människor firade pingsten med påven både pingstafton och pingstdagen. På pingstaftonen samlades omkring 350.000 människor, den största folkmassan kring Petersplatsen sedan Johannes Paulus II:s begravning, till pingstaftonens möte med påven för katolska rörelser och gemenskaper. På pingstdagen, då katolska kyrkan firar minnet av hur den Helige Ande utgjöts över lärjungarna 50 dagar efter uppståndelsen, samlades 100.000 till påvens mässa.

-Att vara tillsammans var ett villkor som Jesus ställde upp för att de skulle få ta emot den Helige Ande, sade påven i sin predikan på pingstdagen.

-Och de kunde hålla ihop på grund av att de höll ut i bön. Detta är en fantastisk lektion för alla kristna gemenskaper, sade han.

Hela kvarteret kring Petersplatsen stängdes av för trafik redan på lördagsmorgonen och fylldes snabbt av grupper på väg till mötet. Många av dem var ungdomar med mössor och ryggsäckar från de senaste årens katolska världsungdomsdagar. Lördagens möte på Petersplatsen började vid tvåtiden och avslutades med en kvällsbön eller vesper ledd av Benedictus XVI.

Benedictus XVI kom i en pälskantad röd mantel mot den kyliga kvällsluften och åkte i öppen bil genom folkmassan upp till Petersplatsen. Över 120 olika rörelser och kyrkliga gemenskaper var företrädda bland de församlade, som italiensk polis uppskattade till 350.000. Bland dessa moderna rörelser som på olika sätt låter katoliker uppleva gemenskap och fördjupa sin tro och katolska identititet fanns Opus Dei, focolari, Sant’Egidio, Comunione e liberazione och den karismatiska förnyelsen.

I sin predikan under pingstaftonens vesper sade Benedictus XVI att världen har skapats av den Helige Ande men att skapelsen täcks av ett lager smuts och väntar på att Guds barn skall uppenbaras.

-Vem eller vad är den Helige Ande? Hur kan vi känna igen honom? Hur kommer vi till honom, och han till oss? Vad gör han? Ett första svar får vi av kyrkans stora pingsthymn, som inledde denna vesper: "Veni, Creator Spiritus… – Kom, du skaparande …". Hymnen anspelar på de första verserna i bibeln, som använder ett bildspråk för att berätta hur värdlsaslltet skapades. Ovanför kaos, ovanför djupets vatten, svävade Guds ande. Den värld där vi lever har skapats av skaparanden. Pingsten är inte bara kyrkans ursprung och fest: pingsten är också en skapelsens fest.

Den som är kristen och tror på skaparanden blir också medveten om att vi inte får använda eller missbruka världen och materien som något slags material som vi kan behandla hur vi vill. Vi måste betrakta skapelsen som en gåva som anförtrotts oss, inte för att vi skall förstöra den, utan för att den skall bli Guds trädgård, och därmed också människans trädgård. Inför alla de former av missbruk av jorden som vi bevittnar idag kan vi nästan höra hur skapelsen ropar som i födslovåndor, som Paulus skriver (Rom 8:22); vi börjar förstå vad Paulus säger om att skapelsen väntar otåligt på att Guds söner skall uppenbaras för att själv befrias och uppnå sin strålglans. Kära vänner, vi vill vara sådana Guds söner som skapelsen väntar på, och vi kan vara det, för i dopet har Herren gjort oss till Guds söner.

Ja, skapelsen och historien väntar på män och kvinnor som verkligen är Guds barn och uppför sig därefter. Om vi ser på historien kan vi se att skapelsen har kunnat blomstra på ett särskilt sätt omkring klostren. När Guds Ande vaknade i människornas hjärtan återvände också skaparandens strålglans till jorden, en strålglans som människans barbariska maktlystnad hade fördunklat och nästan släckt.

Vi möter den Helige Ande i skapelsen. Men Guds goda skapelse har genom historien täckts av ett tjockt lager smuts som gör det svårt eller omöjligt att känna igen skaparens avbild i den.

Men skaparanden kommer till vår hjälp. Den har trätt i historien och talar så till oss på ett nytt sätt. I Jesus Kristus har Gud själv blivit människa och har låtit oss kasta en blick i Guds inre.

Pingsten är detta: Jesus, och genom honom Gud själv, kommer till oss och drar oss in i sig själv.









All the contents on this site are copyrighted ©.