Schweizergardet 500 år

Schweizergardet fyllde 500 år den 22 januari och firade det med att få påvens välsignelse på Petersplatsen. Gardet firade att ett halvt årtusende gått sedan de första schweizergardisterna kom till Rom 1506 med att ställa upp sig i högtidsuniform på Petersplatsen i samband med påvens middagsbön angelus, som Benedictus XVI ledde från påvepalatsets fönster.

-För 500 år sedan, den 22 januari 1506, tog påven Julius II emot och välsignade den första gruppen av schweizergardister som hade kommit till Rom för att försvara honom och påvepalatset, sade påven. Så uppstod det påvliga schweizergardet, som vi här ser i all sin skönhet framför oss på Petersplatsen. Tack för er 500 år långa tjänst! sade påven till gardisterna, varpå deras befälhavare Mäder svarade med en tyst men vältalig hälsning med sin värja.

-Idag, fortsatte Benedictus XVI, minns vi denna historiska händelse. Jag är glad över att få hälsa på dem som idag utgör detta förtjänstfulla förband, som jag med uppskattning och tacksamhet ger en särskild apostolisk välsignelse.

Schweizergardisterna har idag två funktioner: de bevakar påvens person och Vatikanens gränser. De kommer alla från Schweiz, som ju är ett land med många språk, och schweizergardet återkom därför i flera av påvens söndagshälsningar på olika språk. På franska hälsade Benedictus XVI på tidigare gardister som firat 500-årsjubileet i Fribourg. På tyska sade han till gardisterna att 500-årsjubileeet skall stärka dem och ge dem mod i tjänsten för Peturs efterträdare.

Före middagsbönen på Petersplatsen hade gardisterna firat sitt 500-årsjubileum med en särskild mässa med statssekreteraren kardinal Angelo Sodano i det sixtinska kapellet, som gardet har ett särskilt band till: påven Julius II ,som grundade schweizergardet, gav Michelangelo i uppdrag att göra de berömda feskmålningarna i det sixtinska kapellet.

Det var alltså den 22 januari 1506 som de första 150 schweizergardisterna tågade in i den eviga staden genom den norra stadsporten Porta del Popolo och höjde sin ärofulla fana ledda av kapten Kaspar von Silenen från kantonen Uri. Påven Julius II, som hade bett dem om denna tjänst, tog emot dem med sin välsignelse.

Den religiösa inspirationen hos de första schweizergardisterna beskrevs väl också av reformatorn Ulrich Zwingli, som det året, 1506, ännu inte hade avlägnsat sig från den katolska kyrkan. Vid det tillfället skrev han till sin vän Vadian: ”Schweizarna ser att Guds kyrka, kristenhetens mor, befinner sig i ett sorgligt tillstånd, och anser att det är farligt om vilken tyrann som helst obestraffat kan anfalla och plundra kristenhetens gemensamma mor.” Redan påven Pius XII påminde om reformatorns ord när han 1956, för 50 år sedan, firade 450-årsjubileet för Schweizergardet.

Schweizergardisterna bär till vardags en blå uniform. Den välkända högtidsuniformen med blå och gula tygband på röd botten har aldrig haft något med Michelangelo att göra, vad som än må stå i guideböckerna.