Konciliet, religionsfriheten och religionens plats i det offentliga
För fyrtio år sedan avslutades andra vatikankonciliet (1962-1965), som på många sätt
innebar en revolution för katolska kyrkans förhållande till samtiden. Det gällde inte
minst religionsfrihet. En del katoliker sörjde ännu över att det inte längre fanns
några katolska stater när konciliet valde erkänna alla olika religioners rätt att
finnas i samhället. Under de fyrtio år som gått har fokus förändrats: nu handlar debatten
om religionen alls skall få finnas kvar i det offentliga rummet. Gösta Hallosten,
teolog från Lund, deltog 10 december i en konferens i Rom om 40-årsminnet av konciliets
deklaration om religionsfriheten med det latinska namnet Dignitatis Humanae.